lördag 26 februari 2011

MVC - 35 fullgångna veckor

Besökte MVC igår, här kommer en liten rapport.

SF-mått (livmoderns storlek): 33 cm

Livmoderns storlek ligger mitt på normalkurvan. Skönt att det inte verkar vara en jättebebis där inne.

Fosterläge: Huvud nedåt
Precis som det ska vara. :)

Föregående fosterdel: Ruckbart
Bebisen har sjunkit ned och huvudet har gått från att vara rörligt till att bli ruckbart. Sista steget är "fixerat", men eftersom jag är omföderska är det inte säkert att huvudet blir fixerat förrän i samband med förlossningen.

Fosterljud: 132 slag/min


Barnmorskan berättade att från och med dagen igår (35 fullgångna graviditetsveckor) hamnar bebisen inte automatiskt på neonatalavdelningen om den skulle födas, utan detta avgörs från fall till fall. Även om jag inte tror på en för tidig födsel känns det ändå riktigt skönt att veta att vi kommit så långt att bebisen inte nödvändigtvis behöver extra behandling om den skulle födas.

Barnen följde med för första gången igår och fick lyssna på bebisens hjärtslag. När vi lämnat MVC frågade jag Melvin om han tyckte att hjärtat lät som ett tåg. "Ja, mamma. Tuuut tuuut sa det". Så vi får väl se om det är en bebis eller ett tutande tåg jag kommer att föda ut. ;)

Annars så märks det väl att magen sjunkit. Det är mycket svårare att ta sig upp ur soffan, jag har lättare att andas, det har bildats ett veck längst nere på magen där gravidmagen slutar och det börjar bli krångligt att torka sig efter toabesöken. :D

Bebisen sparkar så hårt ibland att jag närapå tappar andan och vissa gånger så ihärdigt att magen efter en stund blir riktigt öm där de hårdaste kickarna visat sig. Annars så märks det att bebisen har får allt trängre där inne, förutom sparkarna är de vilda rörelserna inte lika påtagliga.

I helgen har vi monterat liggdelen på barnvagnen och insett att det saknas tre delar. Som tur var hittade jag numret till tjejen vi köpte liggdelen av och hon sa direkt att hon skulle skicka de saknade delarna redan på måndag. Är riktigt tacksam för det, var rädd ett tag att vi skulle tvingas beställa reservdelar från en barnvagnsbutik. Hade väl kanske inte varit hela världen, men trist att behöva betala för något som vi borde fått med.

I morgon ska vi testa att montera babyskyddet i bilen, får se om vi lyckas. :D Sedan är det bara kvar att ta ner barnsängen och skötbädden från vinden. Men det får allt vänta ett par veckor till. :)

v 35+1

tisdag 22 februari 2011

Nålar i huvudet

Idag har vi träffat akupunkturbarnmorskan igen. Efter att ha gråtit nästan varenda dag i två veckor lovade jag Fredrik att försöka att inte gråta hos barnmorskan. Så snart vi steg innanför dörren frågade Mona "Hur är det med dig då?" och därmed kom tårarna... Har haft riktigt ont sista dagarna och sover fruktansvärt dåligt på nätterna, så det är kanske inte så undra på att tårarna kommer lätt...

Efter en stunds samtal om vår vardag var det dags att börja med nålarna. Så nu har jag omkring 7 långtidsnålar och 25 vanliga nålar på fram- och baksidan av öronen. Dessutom har jag fått lära mig att sätta 5 nålar på mig själv i hårbotten. Så nu är meningen att jag ska sätta de nålarna varje eftermiddag och sedan sova med dem på nätterna, får se hur det går... Jag som alltid varit (och fortfarande till viss del är) så otroligt rädd för sprutor kan inte riktigt förstå att jag utsätter mig för allt detta utan att tveka eller ifrågasätta.


Under dagens besök fick vi också en tid för läkarbesök på Specialistmödravården om en vecka. För att prata lite om vår situation och om att få en eventuell tid för igångsättning av förlossningen, som jag hoppas att vi ska få senast fem dagar efter beräknat datum.

v34+4

lördag 12 februari 2011

MVC - 33 fullgångna veckor

Det viktiga först. Jag känner mig trygg och lugn i bebisens välmående och utveckling. Bebisen hickar omkring fem gånger per dag. Klart att det är irriterande många gånger, men samtidigt är det för mig ett stort friskhetstecken. Älskar att känna bebisen rörelser och kan inte låta bli att närapå fnissa när den livliga bebisen försvårar vissa undersökningar för barnmorskorna.

Resultat från besöket på MVC igår:
Alla mina värden (blodtryck, järnvärde, Hb, glukos) var bara bra. Måttet på livmodern stämmer bra mot viktuppskattningen vid ultraljudet (d.v.s. straxt över normalkurvan), bebisens hjärtslag var fina (148 slag/min) och den låg med huvudet nedåt. Bebisen sprattlade och flyttade sig så mycket när barnmorskan skulle lyssna på hjärtslagen att hon till slut tryckte med handen hårt på min mage bredvid bebisen för att den inte skulle kunna vända sig så lätt. Leende sa hon "barnmorskan som gjorde ultraljudet har skrivit "livligt barn", jag håller med".

Dessutom tror jag äntligen att vi börjat närma oss ett par pojk- och flicknamn som vi tycker om. Fast vilka de är tänker jag inte berätta förrän bebisen kommer ut. ;)


Det mindre viktiga (fast ändock påverkar mina dagar mycket).
Trodde inte att det var möjligt, men jag går sämre, är stelare och har ondare än tidigare. Barnmorskan fick hjälpa mig att lyfta upp benen på britsen när hon skulle känna på livmodern, jag klarade helt enkelt inte av det själv. Mina tårar började nästan rinna när hon sedan tryckte måttbandet mot mitt bäcken för att mäta livmoderns storlek. Jag sover än sämre på nätterna, de kliande utslagen på ryggen jag får av TENSen blir bara fler och jag gråter av utmattning varje dag. En fika på Kupolen som jag såg som ett skönt break i vardagen förra helgen känns som en omöjlighet idag. Jag längtar efter nästa besök hos akupunkturbarnmorskan, hoppas och tror att hon, Fredrik och jag ska kunna komma fram till en bra plan för graviditetens sista tid.


v 33+1

torsdag 10 februari 2011

49 dagar kvar... en evighet!

Idag känns det som en evighet tills bebisen tänkt komma ut. Så ni som inte tycker om negativa inägg, sluta läs NU.

¤ Jag får allt svårare att gå på grund av foglossningarna och sover riktigt dåligt om nätterna trots att jag bullar upp med tre kuddar omkring magen och benen och har stor hjälp av glidmattan när jag ska vända mig.
¤ Så snart jag ligger på rygg får jag hjärtklappning som aldrig tycks vilja ge med sig. Detta gör att jag inte längre kan ha akupunkturnålar i båda öronen eftersom enda sättet att vila med nålar i båda öronen är att ligga på rygg.
¤ Sista två kvällarna har hjärtklappningen kommit så snart jag lagt mig på kvällen, trots att jag inte legat på rygg utan på vänster sida, vilken ska vara är den bästa i slutet av graviditeten. Hjärtklappningen kommer ändå och vill inte ge med sig förrän efter en bra stund. Riktigt obehagligt!
¤ TENSen är den smärtlindring som jag tycker är bäst vid de värsta besvären. Nu har jag fått allergiska kliande utslag efter TENSplattorna. Försöker flytta plattorna från dag till dag nu, i ett desperat försök att utslagen ska ge med sig, även om plattorna inte ger riktigt lika bra effekt på alla ställen.
¤ Jag är så beröringsöm på ryggen att Fredrik inte ens kan ligga och hålla om mig på kvällen längre.
¤ Trots att det är sju veckor kvar till bebisens beräknade ankomst har jag redan svårt att resa mig ur soffan eller ännu värre från golvet när jag hamnat där. Magen är tung och fogarna värker.
¤ Magen börjar bli så tung att musklerna eller ligamenten på sidan av magen värker i slutet av dagen. På grund av detta måste jag lägga mig ett par gånger varje dag för att magen ska få vila. På kvällen är det omöjligt att sitta hela tiden, utan en vilopaus är nödvändig.

Jag är trött, trött, trött och Fredrik börjar också bli riktigt sliten på grund av allt ansvar han måste ta i hemmet samt att också pyssla om mig. Hoppas sista veckorna kommer att rusa fram så det här snart är över! Längtar efter dig pyret!

v32+6

torsdag 3 februari 2011

Tillväxtultraljud

Idag har vi gjort ännu ett besök på specialistmödravården. Först ett besök hos barnmorskan Mona som ger mig akupunktur och sedan hos barnmorskan Ammi som gjorde ett tillväxtultraljud.

Mona undrade som vanligt vart och hur mina besvär yttrar sig just nu och satte nålarna efter det. Idag var första gången sedan vi började hos henne som hon satte nålarna och inte Fredrik. Antar att hon inte tycker att han behöver träna mer. :) Vi pratade även om tiden fram till förlossningen och hur dels jag men även Fredrik och jag tillsammans ska göra med stora och små saker. Det känns riktigt bra när jag ser att människor vi möter även bryr sig om Fredrik och förstår hur jobbigt detta är även för honom.

När vi var klara hos Mona gick vi bara tvärs över korridoren och in till Ammi som väntade vid ultraljudsmaskinen. När man gör ett ultraljud så sent i graviditeten är varje kroppsdel så stor på skärmen och det är svårt att få en riktigt bra uppfattning om vad man ser . Trots detta kunde vi se en hel del av bebisen under tiden som barnmorskan mätte och undersökte. Ammi visade oss bland annat bebisens hår i nacken, det är helt fantastiskt vad vissa saker blir tydliga med de nya ultraljudsmaskinerna. Så nu vet vi att det inte är en skallig bebis där inne iaf, att bebisens huvud ligger längst upp under mina revben, att fötterna ligger nere i min högra ljumske och att händerna finns på min högra sida av magen. Något som stämmer mycket bra med hur jag känt bebisrörelserna sista tiden. Bebisen får ligga med huvudet uppåt i tre veckor till, sedan bör den ha vänt på sig inför förlossningen. Minns att Melvin vände sig precis på gränsen för att vi skulle slippa vändningsförsök.

Allt var bara bra med bebisen. "Normal hjärtaktivitet. Normala andningsrörelser. Normala fosterrörelser. Normal fostervattenmängd." Känns underbart!

Dagens mått:
Skallbredd: 83 mm
Bukdiameter: 92 mm (magens diameter sedd i genomskärning)
Förväntad vikt: 1953 g
Beräknad vikt: 2037 g



Bebisen var inte direkt villig att ställa upp på fotografering idag. Barnmorskan gjorde flera försök under undersökningen att få en fin ansiktsbild, men hela tiden var ansiktet gömt bakom de små händerna. Det här är bästa bilden hon fick till, med den vita pannan till vänster, och sedan nästippen till höger om den och därefter händerna.

v 31+6